Jag ligger i soffan och försöker vila huvudet. Det rör sej så mycket i tankarna nu och jag är så trött.
Vid mina fötter sitter Wille. Han nyper lite i mina tår. Så där lite sporadiskt. Han är helt koncentrerad på vad som är på teven.
Hela huset har blivit städat idag. Golv, väggar och tak.
Likväl kom fanstyget in och tyckte det såg för jävligt ut i köket.
Ja, jag hann ju inte diska efter maten eftersom det skulle bytas sängkläder och tvätten skulle hängas upp. Men jag ska ta disken... Sen.
Jag är så trött så jag tror jag svimmar.
Kanske skulle jag sjukskriva mej några dagar. Då kan jag ju passa på att få lite ordning på den där städningen jag inte har hunnit med.
Men min ekonomi blir inte så bra om jag sjukskriver mej igen. Fan också.
"Och här ligger du och har det bra", säger han plötsligt bakom mej där han står i dörrhålet.
Han har sina ladugårdskläder på sej och han ser lite sur ut. Klart han är. Han har ju jobbat sen klockan sex idag på morgonen och nu är klockan halv sju. Och här ligger jag och har det bra. Kanske dags att ställa sej upp och fixa iordning kvällsmaten.
" Jag måste åka och fixa lite grejer hos farsan", säger han sen. "Ring när maten är klar".
Wille släpper min fot när jag kravlar mej ur soffan. Han släpper blicken från teven:
"Ska jag hjälpa dej, mamma?"
"Nä, det behöver du inte", ler jag.
Jag hittar en burk tomatsoppa och slänger ihop några varma mackor.
Barnen kommer och sätter sej vid köksbordet och vi börjar äta.
När Han kommer hem igen är maten kall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar